The Boat Show is over and the reality that we have little more than two months remaining to get Arcturus seaworthy has finally set in. My two college roommates and best friends in the world just left after visiting us for a week, a week in which we had tons of fun, drank way too much booze, lost money gambling and got nothing accomplished on the boat. The four of us took the train down to Miami last week to sail Arcturus back to Pompano. It was the first time we had a chance to sail the boat with the new rigging. Ryan and Nate hauled me up the mast one last time to secure the backstay in place permanently (it had previously been jury-rigged for the show), and we tightened up the deadeyes again before setting out. Government Cut, the inlet at Miami Beach, was incredibly long, and we spent a slow hour motoring out the channel while a slew of megayachts pursued us. The weather was ideal, though the wind was from the north, the direction we were headed. The biggest problem with synthetic rigging is that you must re-set the braid after splicing it. A new shroud will stretch up to four inches after a new splice before the braid is re-set (the rope then has less stretch than wire), but in a DIY installation, it's difficult to get the 2000 lbs. of load required to do this on each new shroud. Certainly a rigging shop would have been easier than the cabin of a 35' boat to accomplish this. A long slog to windward, however, would more than do the trick. Once clear of the breakwater we set the jib and mizzen, foregoing the mainsail entirely in order to ease the rig. We didn't need it anyway - Arcturus was soon bowling along at a steady 6 knots, close-hauled and sailing north along Miami Beach. I was constantly eyeing the mast and the new rigging, watching for stretch on the new shrouds and making sure the mast remained in column. After tightening the lee shrouds on the first tack, we came about and headed inland, to snug up the now stretched shrouds and stretch out the new windward shrouds. This process of tacking and tuning, all the while keeping the mast in column was tedious but necessary, even had the new rig been of wire. We were sailing just inside the Gulf Stream in South Florida, though by the looks of the crew, we could have been in Alaska. I was wearing the new Russian-style hunters hat my sister bought me for Christmas with full foul-weather gear, despite enjoying a bright sunny day. Nate and Ryan

Miami Boatshow

Här kommer ett par bilder från förra och förförra veckans fixande med båten...

 
  
  
Andy jobbar med vår nya rig!

 
Vi tog ner vår mizzen mast för att lättare kunna installera den nya riggen... Lättare än vi trodde att ta ner den utan någons hjälp!
  
  
Skrapa skrapa... nästan klar!
  
  
Och fortsätta med slipningen... puh!

Fin men kylig morgon! Dags för mig att hoppa i och leta efter metallbiten som jag råkade tappa i vattnet kvällen innan....

  
  
  
Hutter och Burr!! 
Jag hittade den!! Andy var redo med vattenslangen och en handduk!!

Miami Boatshow började inte förrän torsdagen den 11:e Februari men vi bestämde oss för att segla båten ner redan söndagen innan. Andy var tvungen att jobba mån-ons innan showen. Söndagen var en underbart fin dag, lite kylig men solen sken och vi spanade in alla jättevillor på väg ner mot Miami som låg längs med vattnet...

Jan hann med att lacka första omgången på vägen ner...
  
  
 Middag på väg ner.. Mmmm!

Miami i bakgrunden... inte långt kvar!

Väl i Miami hade vi fullt upp som jag skrev i förra inlägget... Jag sydde gardiner, kuddfodral, lackade och försökte få båten så fin som möjligt innan showen startade.. Andra båtar runt oss putsade och skrubbade i tre dagar medan jag och Andy tog ner mizzen masten och vår båt såg ut som jag vet inte vad under dagarna innan....

Saker överallt kan man säga....

  
Mizzen masten ner och upp ännu en gång!

En morgon kom en sjöko förbi och hälsade på! :)
Miami Boatshow var kul, den var tydligen mindre än vad den brkar vara, men fortarande en massa båtar och saker som kunde köpas! Våran båt representerade Colligo Marine som vi gjort vår rigging med, och vi fick mycket uppmärksamhet. Vi träffade en hel del intressanta människor som var intresserade både i riggen och båten, men allt fler mindre intressanta människor som inte slutade prata!

  
Vår båt och en del av mässan!!!

 
En man kom förbi och berättade at than tidigare haft en seabreeze (samma modell som vi har) som han sålde 1982. Efter lite mer prat visade det sig att det var hans gamla båt. Han sålde den 1982 till Ben Weems som vi sedan köpte båten från våren 2008. Liten värld!!

Marc som var med på vår senaste dyktrip i St. Martin kom förbi och hälsade på!
  
Brödbak!

Finputs av riggen efter att showen var över!
Den här veckan är Andys vänner Nate och Ryan och hälsar på, bilder och uppdatering kommer någon gång nästa vecka, men jag måste bara via upp lite bilder på mitt semlebak!!

  
Fettisdag blev tjocktorsdag.. Vi hade inte tid att baka i tisdags så det blev ett par dagar sent, så gott så gott!
Kram på er alla!!

Oftrivilligt morgondopp

Just befinner sig jag, Andy och Arcturus i Miami. Vi är här för att delta i Miami Boatshow som startar på torsdag och är över nästa måndag. Vi ska visa upp den nya riggen som vi installerat på båten och representerar företaget Colligo Marine. Dagarna här innan showen är fullspekade, Andy jobbar förmiddagarna, han sticker vid kvart över sex och kommer inte tillbaka förrän efter lunch. Jag har haft fullt upp med att fixa iordning båten, jag har lackat allt trä och är nu inne på mitt tredje (av ca 12) lager, igår sydde jag klart gardinerna och kuddfodralen och idag håller jag på att städa och göra allt fint! Jag som hade fått för mig att vi skulle ha det lugnt och skönt efter St. Martin, men inte!

I söndags började morgonen med ett dopp, men inte för att jag ville utan för att jag klantat mig! I lördags när jag höll på att slipa det sista tappade jag en del av en vinsch i vattnet vilket jag var tvungen att dyka efter. Som tur var var det inte särskilt djupt, men vattnet vid vår brygga var inte det mysigaste! Jag hittade iaf vad jag letade efter och Andy stod redomed vattenslangen och en handduk när jag kom upp.
Jag kom just på att jag glömde min kamerasladd i Ft. Lauderdale, så bilderna kommer inte förrän om en vecka! 

Ha det bra allemsammans och önska oss lycka till på showen'!

Skrapa och slipa...

Våran båt ska visas upp i Miami Boat Show!

Andy och jag håller just nu på att byta ut vår rigging (vajrarna som håller upp masten). Den ska normalt bytas ut vart tionde år. Våran är minst 25 år gammal, så det är dags kan man säga! På Annapolis Boat Show kom Andy i kontakt med ett företag som jobbar med syntetiskt material istälet för metall, och Andy jobbade snabbt fram en deal med han som äger företaget.. För att göra en lång historia kort så frågade John från Colligo Marine om vi kan tänka oss att visa upp riggingen i Miami Boat Show som hålls nästa vecka tors-sön..

Mitt jobb är nu att försöka få båten så fin som möjligt, och det största jobbet är att skrapa rent allt trä utvändigt och sedan lacka om.. Om man inte vill spendera allt för mycket pengar, och göra jobbet själv, finns det liksom inte någon genväg. De senaste dagarna har jag suttit nere på båten och skrapat, skrapat och åter skrapat. Vi köpte en värmepistol för att göra jobbet lite lättare, men det tar fortfarande lååång tid.. Idag hoppas jag blir klar med skrapandet, solen skiner så det ser lovande ut. Sedan ska allt slipas och när det är klart kommer det roliga jobbet att lacka allt! :) Vi hoppas på bra väder hela vägen fram till mässan så vi kan få på ett par lager lack! 

Andy har nu fått jobb som engelskalärare. Det är en skola i Ft. Lauderdale som tar emot internationella studenter, just nu har han en klass på 6 studenter i blandade åldrar. Han tycker det är kul, men tyvärr är det bara på förmiddagarna så han letar efter något mer att tjäna pengar på.... Jag är ju bara turist här och kan inte riktigt jobba, så jag lever på det lilla bidraget jag får av csn.. 

Om ett par dagar kommer bilder från jobbet..
Kram på er alla!

Underbara vinter..

Många tycker nog att jag har blivit lite galen.....

Onsdagen förra veckan flög jag och Andy upp till Philadelphia för att hälsa på hans föräldrar. Det var dags att skaka fram vinterjackan och mössan för vi skulle resa till vintern... Vi landade i Philadelphia och möttes av +2 grader. Det var den bästa känslan jag haft på länge. Jag bytte flip flopen mot mina raggsockor och vinterskor, halsduken virades runt halsen, mössa ner över öronen och mina nya vantar!! Luften var så klar, nästan lite krispig och bara att andas in gjorde att jag vaknade till....
Vi landade i Philadelphia i Onsdags förmiddag. Andys mamma o pappa var inne i Philadelphia, så vi tog tåget in och mötte dem i centrum. På torsdagen passade Andy på att åka till kiropraktorn och vi handlade ett par sista minuten-julklappar inför lördagen. På torsdagskvällen var vi och såg filmen Avatar, mycket bra måste jag säga! Ett eneklt budskap som alla borde förstå, och 3D gjorde det hela ännu häftigare! Om ni får chansen borde ni se den!!

På freadgen körde vi in Gail till Philadelphia och passade på att njuta av storstadsatmosfären (det fick mig att sakna sthlm en del!). På kvällen kom Andys kompis Nate ner och hälsade på, och vi var ut med honom och en annan av hans gymnasiekompisar Martha med man på en bra. Andy hade inte sett Martha sen hgh school så det pratades många gamla minnen.. 
Lördagen var julafton för oss. Eftersom vi missade den när vi var nere i Karibien passade vi på att fira nu istället... Andys mamma hade till och med låtit julstrumporna och lite dekoration sitta kvar för oss... :) Jag fick en fin brödbok från Andy med en massa smaskiga recept, mest surdeg. Jag fick aven två roliga pussel, känns som att hans familj lärt kanna mina vanor nu! Jag fick även fina underkläder från Victoria Secret, ett par böcker, flygbiljetterna upp och annt fint! :)

En av fördelarna med vintern är att luften är så klar, och det är så mycket skönare att springa. Jag och Andy tog med oss Oatie ut på ett par rundor, så härligt att byta ut Floridas raka gator med bilar mot en mysig stig i skogen!!!

På måndagen var jag och Andy till hns gamla gymnsieskola och träffade ett par av hans gamla lärare. Andys tyskalärare undrade om vi inte ville prata inför hans klass, om vad vi pysslat med efter gymnasiet. :) Vi var även ute på jeans-shopping och Andy är minst lika kräsen som mig och det tog oss ett par timmar att gå igenom alla affärer... Det blev till slut två par, fortfarande bara ljusa par, men lite tajtaer än förut så jag var glad!!

Underbara dagar i Reading som ni kan höra. Nu är vi tillbaka i Florida och det är dags att sätta igång och fixa med båten för fullt!! Igår var jg nere hela dan och skrapade en del trä utvänding, men insåg snabbt att en värmepistol skulle göra jobbet lättare.. nu ska vi åka till en loppmarknad och se om vi kan göra något fynd!!

Ha det bra allesammans!!


Flashy Lady!

Igår kvällåkte jag, Andy och hans farmor och farfar ner till ett kasino för att kolla på trav. Andys farfar var en gång i tiden en travkusk som både ägt egna hästar och tävlat dem runt om i USA. Det är faktiskt den enda anledningen att de en gång i tiden flyttade till Florida över vintern, för att kunna träna sina hästar i ett varmt klimat..

Han är nu 80 år och som ni kan förstå kör han inte några hästar länge. Men han kan inte hålla fingrarna borta och är delägare i fem olika hästar. Igår var det dags för Flashy Lady att köra. Jag måster erkänna att jag inte är någon trav-människa, men loppet igår var faktiskt riktigt spännande, hon låg fyra men efter halva loppet kom hon ut på utsidan och lyckades tillslut vinna med ett huvuds längd! :)

Loppet var uppe i New York, och det sändes inte på någon av kanalerna som Jessie och Paul har, så vi åkte ner till Casinot. Galet mycket folk där, en vanlig tisdagskväll, som spelar bort sina pengatr i hopp om den stora vinsten.

Om tre timmar lyfter våra flyg till Philadelphia. Vi ska upp och hälsa på Andys föräldrar en vecka! :)
Kram på er alla!

Alltid lika nervös....

Nu är jag och Andy tillbaka i Florida, tidiagre än vi kunnat hoppas på..

Morgonen i St. Martin hade en lite annorlunda start.. Vårat flyg skulle inte lyfta förrän halvfem idag på eftermiddagen, men jag och Andy bestämde att åka tidigare till flygplatsen och försöka få en plats på det tidigare flyget som lyfte halvåtta i stället. Vi var tvugna att lämna tillbaka hyrbilen senast nio, så vi hade inget annat att göra än att bara vänta ändå...

Eftersom vi skulle åka så tidigt imorse fixade vi allt igår, stängde igen allt och lämnade tillbaka nycklarna så det bara var att klicka igen hänglåsen imorse. Vi lyfte ut våra väskor från kontoret och Andy frågade mig en sista gång, "har du allt nu Mia?". Jodå, lås allt så sticker vi!! När Andy tryckt igen hänglåset och jag lyfte upp väskorna insåg jag att min dataväska låg kvar inne på kontoret! Rackarns!!! Allt igenbommat och marinan där nycklarna fanns öppnade inte förrän åtta, vilket betydde att vi skulle missa det tidigare flyget. Andy var allt annat än glad, jag tror man kan jämföra det med ketchup-effekten när jag var liten, men snäppet värre! Hmm.. racknarns, vad ska jag nu hitta på? Enda sättet att komma in i kontoret utan nycklar var att skruva loss ett par plankor och krypa in genom fönstret, men det är lättare sagt än gjort utan verktyg. Det enda jag hittade var en matkniv som vi glömt lägga tillbaka i köket, men den var inte mycket till hjälp. Jag gick över till Radison-hotellet för att se om de hade en skuvmejsel, men nattpersonalen hittade endast ett par pennor i lådorna...

Det enda som fanns kvar var att försiktigt knacka på hos en båt som ligger i marinan, men jag antar att ingen blir särskilt glad av att bli väckt klockan kvart över fyra en lördagmorgon för att någon vill låna skruvmejsel.  Hur som helst, jag lyckades väcka en gubbe som snällt lånade ut sin skruvmejsel, jag vet inte riktigt hur han förstod mig för han pratade endast franska. Men med en skruvmejsel i min hand började jag och Andy plocka bort plankorna, och jag lyckades smita in genom fönstret och rädda min dataväska....

Vi kom till flygplatsen strax efter fem, och lyckades få en plats på det tidigare flyget! Andy var allt annat än glad, och jag kan faktiskt förstå hans frustration.. :) Jag insåg när vi stod på flygplatsen att min pass låg i dataväskan, så det var helt enkelt nödvändigt att ha med den innan vi flög hem....

Flygresan gick bra, jag sov en stund som vanligt, och alla väskor kom fram när vi landade i Miami.
Jag och Andy har nu tre dagar i Florida, på onsdag flyger vi upp till Philadelphia för att spendera en vecka med hans föräldrar i kylan. Det ska bli mysigt att träffa dem igen, och vi har både jul, Andys födelsedag och Andys mammas födelsedag att fira! :) Mina tre dagar kommer jag ägna åt mina kära skol-böcker, Andy ska fixa lite på båten och spela golf med farfar på tisdag.. Fullt upp som vanligt!

Kram på er alla!